söndag, maj 17, 2009

motreaktion

Jag räknar inte mindre än 50 timmar uppsatsarbete denna vecka och börjar förstå vännen e's ord om att hon aldrig någonsin ska skriva uppsats efter att ha sett mig den här terminen. Men belöningskänslan börjar komma som ett stilla rus när jag ser den lunta papper som jag producerat, varje ord har jag knattrat in för att skapa den där långa sammanhängande texten. Som att se varje maska i en tröja och veta att det som bara var en lång tråd har snurrats ihop till något som är mer än vad det började som.

När fritid bara är likamed extra studietid blir det kreativa arbetet begränsat till det skriftliga, och stickningarna ligger och vilar i korgen. Den gröna vårsjalen får följa med på långa uppsatsseminarier och där bli ett varv eller två större, men det tycks ändå vara lika mycket garn på nystanet kvar ändå. En kväll fick jag dock ett infall när jag kikade i min lilla restgarnsburk (en stor mängd udda snuttar från mormors och mammas acryliga förråd) och fick sockbehov. Inget krångligt, ingen snyggt, inget avancerat, bara något som skulle bli riktigt.. fult.


De här sockarna kan mycket väl vara det absolut fulaste jag har åstadkommit med garn och pinnar. Och kanske just därför gillar jag dem på ett lite trotsigt sätt. Som nån sorts reaktion på all den prestation(-sångest) det ligger i att skriva en uppsats. Få göra något riktigt dåligt, riktigt under ens förmåga, bara för att slippa alla tankar på att göra om, tajta till, göra bättre. Och sen ta ett mediokert kort på det. Så jag trotsar min innre perfektionist och visar upp det också för världen, eller i alla fall de delar som råkar passera min blogg.
Enjoy och släpp in fulheten!

8 kommentarer:

Ida Nordung sa...

mäh! dom var väl inte fula! Jättefina tyck ja.

MADE BY K sa...

Färgerna passar jättefint med varandra...skulle gärna vilja ha ett par själv!!

miastick sa...

Jag tycker inte heller att de är fula. Snygga däremot :)

Dödergök sa...

Jag gillar det du skriver och jag gillar fulsockorna också. jag önskar att jag också hade något att redovisa, nåt att visa upp som säger "well hey här ser ni anledningen till att jag är off och stressad, det här är liksom viktigt".
Hoppas att uppsatsen blir riktigt riktigt skitbra och att du kan stressa ner sen när den är klar!

Elin sa...

Ah. jag tycker också att de är fina. på sitt egna vis!

Mya sa...

Jag önskar verkligen att jag kunde stödja din trots mot prestationsångesten och säga att sockorna var riktigt fula... men min första reaktion var faktiskt "Åh, så söta". Men i övrigt stödjer jag alltid trots mot prestationsångesten!

maria carlander sa...

haha, tack alla... jag håller fast vid fulheten i dem, men ler åt att det ändå tydligen går att se något fint i dem.

Supervackert sa...

Tyckte dom var jättefina ! :)