lördag, januari 30, 2010

vinterfärger


I vitaste vitt börjar jag längta efter färg igen.
Ett par vantar är på tillblivelse.

torsdag, januari 28, 2010

funny llama

Tack så mycket skogsflickan, för blogguppskattningen! Till det ärofyllda priset hör uppgiften att berätta sju saker om en själv, men jag slår hux flux och hocus pocus ihop det till en enda sak.

Jag har väldigt bra, eller om det snarare är mycket, humor.
Den inkluderar allehanda ordvitsar och torra skämt,
uppstoppade djur och andra äckliga saker, absurda situationer, finurligheter, överdrifter och rena dumheter. Just nu skrattar jag mest åt den här gamla klassikern som jag precis återupptäckte. Enjoy!



*llama llama -duck*

sura citroner


Min monsterskapelse med 1500 maskor per varv, var en något modifierad variant av fina sjalen citron. Men är huvudet dumt får stickningen lida.
Den finurliga ändringen (att varje ökningsvarv öka var tredje maska) som jag tänkte skulle ge en sjal med längre snibbar, gav istället en sjal med absurt mycket volang. Volanger är inte riktigt min kopp te. Tyvärr kom jag inte på mitt misstag förrän på sista sektionen av sjalen men stickade klart ändå för att se hur det blev. Det blev alldeles för bubbligt. Suck och stön, gör om gör rätt.
Så nu finns istället för en färdig sjal en pytteliten citronskiva och ett enormt garnnystan i min hand.

måndag, januari 25, 2010

1533


Femtonhundratrettiotre maskor per varv.
Varje maska två sekunder. På rätan.

fredag, januari 22, 2010

vill du kroka med mig?


Orolig själ vill alltid vidare.
Inom hantverk har jag märkt att nya tekniker, effekter och strukturer lockar. Från räta och aviga till flerfärgsstickning, strukturer och spetsmönster, ständigt med inställningen "-men, hur svårt kan det vara?". Sedan tovning. Virkning. Maskinsömnad. Nålbindning.

Igår på syjuntan fick jag se krokning och blev alldeles förtjust. Hemma åkte restgarner och virknål fram under kvällslampan. Och effekten är fantastisk. Vackert!

sakna



Norrland. Det stora, kärva, tysta, långt bort och hemma.

måndag, januari 18, 2010

träd


åsså lite nyponsoppa.

torsdag, januari 14, 2010

sanningar

Lärare och proffessorer är ju, som vi alla vet, fyllda av sanningar. De bygger sina liv, och inte minst sina lektioner och föreläsningar, på djupa kunskaper i snåriga ämnen. Men ibland, bara ibland, så kommer de största visdomarna fram i det som sägs mellan raderna, den spontana kommentaren. Och vi tar dessa skatter till våra hjärtan och begrundar dem.


Som denna.
"-Etymologi har ingen betydelse för sjöfarare."
Sannerligen, så måste det vara.

inåt utåt


Ett nålbundet mobilfodral, sytt i den 'innersta' maskbågen hela tiden, och sedan vänt ut och in eftersom jag gillade insidans släta struktur bättre än utsidans flätor. En virkad rosa kant och orange knapp. Bara för att det var fint.

tisdag, januari 12, 2010

nya tider


Ny mobil, det måste ju innebära nytt fodral också? Jo.

lördag, januari 09, 2010

spanien är ett land

Vi firade in det gamla årets tolvslag, och det nya årets nollslag, på soltorget, med vindruvor i munnen och hela Madrid runtomkring oss. I stadens gaykvarter skålade vi och trotsade tillsammans med alla andra rökförbudet med cigarrer.



Att smita in på café, dricka en kaffe eller tjock choklad, blev dagarnas självklarhet.



Vi lappade våra koftor på armbågarna, såg Raphael, Rembrandt, Dalí, Picasso och de andra stora på Prado och Reina Sophia.




Gatorna var trånga och vackra med tusen blomlådor på små balkonger.



Under våra fötter blev gatorna till små bäckar, och vi tog skydd under prickiga och randiga paraplyer.


I vännens by rådde lugnet mellan dimminsvepta berg.

fredag, januari 08, 2010

avd. för nya makabra resebolag


Sloganförslag:
"Vi tar dig dit du förtjänar"
"Upp? Trodde du ja."
"Great balls of fire!"

vitt

En av mina artsy vänner ger åren varsin färg. Tvåtusennio var gult, tvåtusentio ljusblått. Jag håller med, förra året, det var helt klart gult. Men detta år är inte ljusblått.
Det är vitt.


torsdag, januari 07, 2010

det kom något nytt en natt


Det nya året välkomnades med vindruvor, vänner och madridbor på soltorget. Vi varvade alkohol med finkultur och jag fann att också virkning har en plats på välkända Pradomuseet.

Tvåtusennio växte på sig, blev stora tvåtusentio. Tvåtusennian var året jag började tro att jag kunde sy, upptäckte att virkning var mer än puttenuttiga dukar, och lärde mig nålbinda, ett nya teknikernas år helt enkelt. Mer summering än så blir det inte från min sida (fast mer om Madrid utlovas).

-Låt oss falla huvudstupa in i det nya bara!