lördag, maj 28, 2011

svårt turkost



Första gången jag kom in i keramiklokalen såg jag ett litet krus med en helt fantastisk turkos färg. Läraren, som visade sig vara min jämlike vad gäller envishet, gick tillslut med på att jag fick använda den svåra, rinnande glasyren. Det blev två små drejade koppar och några pärlor till ett halsband.

4 kommentarer:

disa sa...

Åh, vilka UNDERBART fina skålar du har gjort!! De skulle passa tok bra i mitt blå kök!! *ler*

Dödergök sa...

Fiiiint! Å vad du fick mig att sakna keramiken, någon gång ska jag ta upp den igen banne mig.

emma sa...

Tur du stod på dig!
Jättefint :) skålarna ser härligt mjuka ut, såna man vill hålla i..

Emmy sa...

Jättefint! Jag älskar det halsbandet!