onsdag, januari 16, 2013

januari är snart slut

Det är de sista skälvande dagarna på mitt nuvarande jobb. En torsdag, en fredag, fyra dagars kurs, en fredag till och så en måndag förmiddag. Dagen att ge kramar och säja hejdå med overkligheten gungandes i magen. Så mycket jag vill hinna innan dess, så mycket som jag förpliktigar mig själv till. Kanske blir det alltid så. Kanske blir det så när man lämnar ett jobb som man har gett så mycket, som har gett mig så mycket. Som har påverkat mig så starkt till den jag är just nu. Som jag i min tur har kunnat utveckla, nyskapa, göra till det det är nu när jag snart lämnar det. 

Mitt första riktiga jobb, med sådana utmaningar och tunga processer att jag aldrig någonsin hade tackat ja till tjänsten om jag hade kunnat se dem i förväg. Arbetsuppgifter och ett ansvar som mer än en gång fått mig att förundras över att min arbetsgivare för snart tre år sedan valde att anförtro tjänsten till en oprövad 25åring. Men de gjorde de. Och jag klarade av det.


Och det har gett mig dagar och åter dagar av utmaningar, av skratt, av de märkligaste händelser, och av en djupt liggande och lugnande stolthet över och trygghet i mig själv. Av allt jag har klarat av och gjort jävligt bra. Av vetskapen att jag står upp för andra, för mig själv, mot det jag har mött i form av fördomar, idioti och inkompetens. Jag har lärt mig att vara arg. Men jag har också lärt mig ett lugn och att det jag gör allra bäst och som ger mig allra mest tillbaka är att jobba med lärande, med grupper och individer, med tankar, funderingar, diskussioner och kunskap, med strategier, planering och utveckling. Och det har gjort att jag nu sätter arbetslivet på paus och går tillbaka till att vara student.

Det är konstigt på många sätt. Men de krokiga och gropiga omvägarna där man inte ser längre än till nästa krök är de som visar, lär och skapar oss. Så jag ser försiktigt fram emot det jag just nu kan skymta bortom träden i horisonten. Det kommer inte heller att vara enkelt, men det kommer att bli bra. Och mitt snart avslutade jobb kommer att bli till något som finns i min ryggsäck att bära vidare på längs nya grusvägar och skogsstigar.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Så klokt och vackert skrivet. Jag står också inför nya utmaningar och vet inte vad som skymtar bakom nästa krök. Tack för att du påminner mig om att det inte är farligt!

Tuvilda sa...

Nu blev jag mycket nyfiken: vad har du haft för jobb? Vad har du jobbat med? Fint skrivet förresten!

Futu sa...

Jag blir också nyfiken!!! Berätta mer :-)
och vad händer i framtiden, lärare eller hur var det?

Eva-Karin sa...

Så härligt med erfarenheter som lyfter upp en. Lycka till med nästa nästa fas i livet!

Cecilia N sa...

Lycka till i ditt kommande studentliv!