lördag, maj 31, 2014

fönsterliv

Jag älskar när fönstren ser ut så här, svämmar över av liv! Här trängs blommande pelargonskott av både min gamla chockcerisa pelargon och de nya fantastiskt vackra ljusrosa jag fick av en väns mamma. Ingen aning om sorter, jag bara tycker om dem i största allmänhet!

Mellan pelargonbladen syns kanske tomatplantor av olika sorter som snart ska ut i krukor och lådor, morötter som jag av nån outgrundlig anledning fick för mig att förså i min odlingsiver tidigare i vår (vem försår morötter? De kommer bli ett trassel att plantera ut) och så tre olika pumpasorter som ska ut på kolonilotten till veckan och bli sådär tokstora och ge en massa massa fina pumpor.


Och tittar man ännu närmare kan man se den ena av mina två favoritsticklingar, den andra syns ännu bättre här i köksfönstret. Elefantöra, eller Pilea Peperomioides, är en så himla charmig växt med sina klotrunda bladskivor som sitter som sköldar ut från bladstjälken. Det har snurrat runt en massa bilder på dem på Pinterest på slutet (trendiga små varelser) men de verkar nästan omöjliga att få tag på i blomsteraffärer -det finns till och med dyra små sticklingar att köpa på Tradera!

Jag fick mina häromveckan av en fin vän som hade en hel liten "barnkammare" av små sticklingar från plantan hon en gång stulit med sig som stickling från en folkhögskola. Fint, en vandringsväxt! När mina blir stora nog att ge sticklingar ska jag också ge vidare.



Elefantöronen sitter i min senaste keramik, enkla terrakottakrukor. Jag drejade upp krukorna under vårvintern när kroppen skrek efter sommar och odling, och blev himla förtjust i dem. De är i min stengods/lergodslera och bara bränd i första bränningen till ca 950 grader och är alltså lergods, ungefär samma temperatur som jag tror att man bränner vanliga terrakottakrukor i. De drar igenom vatten rätt bra, det har redan bildats kalkfläckar på sidorna och det ser ju lite hemtrevligt ut tycker jag. Och så passar de fint på de blåvita kaffefaten.

Kanske blir det gäng i olika storlekar till "keramikbutiken" framöver!

torsdag, maj 22, 2014

snart sockar

Bara sista lilla tåbiten kvar på ena sockan innan jag kan lysa upp stan med det här paret.

fredag, maj 16, 2014

pysseltips!

Det kan vara rädsla.
Det kan vara okunskap.
Det kan vara oförmåga till empati.
Det kan vara hat.
Det kan vara medvetet. Och omedvetet.
Det kan vara avsiktligt, uttänkt och systematiskt.

Men jag tror att det är farligt, nedbrytande, våldsamt och okunnigt. Det är en brist på den grundläggande insikten "det kunde ha varit jag". Det är falsk statistik och lögner, det är "jag är inte rasist, men..". Det är falsk historieskrivning om ett enhetssverige som aldrig, någonsin, existerat. Och som heller inte, på något sätt, är hotat av den mångfald kunskaper, erfarenheter, intelligens och kärlek som vandrar över politiskt dragna landsgränser för att leva och dela med sig på just denna plats som ibland kallas för "vår".


Men jag måste tro att de här krafterna kan besegras, inte med motvåld, men med en så mycket starkare kärlek, smarthet, mångfald, klurighet, insiktsfullhet och gemenskap än som ligger bakom strömningarna som just nu virvlar runt i samhället.

Så här kommer tips på ett kärleksfullt pyssel!
Har du också fått ett pysselkit av SD i brevlådan? Du kanske inte hade en aning om att det var det, men så är det, ett pysselkit för att formulera om ett budskap till ett helt annat. Kom, bygg kärleksbudskap med mig! Mitt hänger just nu i trapphuset, var hänger du ditt?

Låttips under pysslet:Loke Nyberg – Flykten från Sverige


söndag, maj 11, 2014

T A C K !

Ni är helt fantastiska!
Som flera tipsade så var det den lilla vita knappen som var boven. Jag hade varit och petat på den tidigare, men tyckte inta att den funkade, det hände inget när jag tryckte på den. Men nu meckade jag lite mer med den och då sprätte den ut -och metalltänderna kom upp!

Nu ska det provköras och se om det fixar till stygnlängden också.
Tack bästa ni! En nyutslagen pelargon till er alla!

lördag, maj 10, 2014

hjälp!

Finns det någon som har eller har haft en Husqvarna 2000 eller bara råkar vara haj på alla möjliga symaskiner? Jag skulle behöva lite symaskinssupport!

Jag köpte mitt underverk av stål och pålitlighet för kanske ett år sen, och den gick som en dröm. Så lånade jag ut den, och sen när jag nu långt senare tar fram den igen förstår jag inte vad som hänt. Jag kan tyvärr inte fråga den som lånade den, så jag håller tummarna för att någon som läser här kanske har förslag på vad jag kan göra!

Jag har hittat två problem:
1, Den syr löjliga små minministygn (vet inte om det syns på provlappen jag fotat). Jag tycker att jag snurrar på alla rattar, men det verkar inte bli någon skillnad.
2, De där små metallfötterna som ska dra fram tyget medans man syr når inte längre upp, utan sitter liksom nedfällda (wtf? Hur kan det bli så?), så man måste draaaaa fram tyget medans man syr. Inte praktiskt. Kanske är det det som ligger bakom miniministygnen också? 


Jag har försökt snurra runt alla rattar och testa olika inställningar på trådspänning och annat, men jag har ingen instruktionsbok till symaskinen och har varit rätt osystematisk i mina försök så ALLA ledtrådar och erfarenheter är verkligen en hjälp! Har någon knapp tryckts in eller ut, har jag alldeles fel stygnlängd kopplad till trådspänningen, vad kan vara fel?

På bilderna syns de inställningar som jag har just nu och som gav miniministygnen på provlappen. Supertack på förhand för eventuella tips och ledtrådar!

 

onsdag, maj 07, 2014

koftstatus


Det går inte lika extremt långsamt att sticka koftan på stickor 2½ som jag trodde. Men jag lovar att detta är inte en stickning som kommer repas upp, oavsett hur fel den skulle sitta. Den befordras i det fallet till present eller dammtrasa. Men hittills hålls fanan högt! eventuellt lite stor i halsen, men det ordnar sig.

Men var inte blyg -kom lite närmare. NÄRMARE!


Ja, det är nära nog.

söndag, maj 04, 2014

på väggarna

Genom ett antal flyttar har några tomma gamla LP-omslag följt med i lådorna. Jag köpte dem -då med skiva i- när jag skulle göra skålar av skivorna (bara att lägga skivan på en kopp, ställ in i ugnen på 100 grader tills skivan är mjuk och sen böja till som man vill ha den) och valde loppisskivor med omslag jag tyckte om. Äntligen ska de få komma upp på väggen!


Två av omslagen gick extra bra ihop i färgerna rött, svart och cremevitt och passar bra i 60-talsköket här hemma. Gillar särskilt hur texten på Peter and the Wolf gick in i passepartouten som Peter an Wolf. Nu står de på golvet och väntar på att jag ska köpa betongkrokar (för jag ids inte slagborra mer nu).

Och vad hänger på väggen härdå..?
Blivande turkosa och chockrosa sockar tror jag bestämt.