torsdag, juni 26, 2014

nöta på

Jag skulle inte säga att jag är någon sockstickare, men jag ser till att ha tjocksockar så att jag klarar mig. I strumplådan ligger ett litet gäng hemstickade sockar i olika tjocklek, alla av den enklare sorten både design- och garnmässigt.

Men det verkliga betyget ligger ju i användningen. De där sockarna som används så mycket att de först blir tunna (ignorera, jag kan använda dem ett tag till), sedan med hål (nej, tråkigt! Nu får jag använda dem allt jag kan innan det är försent), sedan med mer hål än sula (hmm, inte så mycket värme kvar i dem här nu). Jag är med andra ord dålig på att laga och stoppa mina sockar... 


Mitt allra mest älskade och nötta par är nu helt på väg att gå hädan, midsommarhelgen på trägolv (som man inte kan låta bli att glida fram på lite) blev nådastöten. De stickades för ett par år sedan och har använts oändligt mycket. Jag tyckte så mycket om dem att jag till och med köpte mer av garnet över internet från Tyskland när jag inte hittade det här hemma. Räcker till både en tröja och sockar är tanken.

Men för att förnya både mig och sockstashen blev det lite sockgarn inhandlat i helgen, första garninköpet på riktigt lång tid! Jag anar mönstrade sockar på gång. Garnet är från hjertegarn, det beiga heter sock 4 och de gula heter sock wool. Glada färger för att mana fram lite sol och värme denna sommar.

söndag, juni 22, 2014

midsommar


Där vägen först blivit grus och sedan blir gräs, stenar och svaga spår står ett torp med timrade faluröda väggar. Där kokar man kaffe på vedspisen och kyler ölen i husgrunden.

Där är trägolvet blankt av dans och i garderoberna finns vevgrammofon med knastrig jazz och hambo. Där firade vi midsommar!



Av sommaren, björklöv och blommor bands kransar i väldigt personliga stilar, och en midsommarstång av den svajiga sorten. På brittens begäran dansades små grodorna och hummades bortglömda midsommarsånger från barndomen.

Och det åts, och åts!


Supar klipptes och sveptes och besjöngs innan vi var tvungna att gå ner maten i magen i en magisk sommarkväll med solen mellan skurarna. Spegelblanka vatten där osynliga fiskar lägger ringar på ytan och koltrasten sjunger om livet.

Vi plockade sju sorters blommor utan att vara tysta och hoppa över gärdsgårdar (så kanske var det där för de inte funkade sedan). I gryningen spelade vi näverlur över vattnet med toner som ekande vände tillbaka till oss över dimhöljd sjö och fick hela kroppen och själen att rysa och knottra sig.


Den korta midsommarnatten fylldes av dans och spel innan vi drog ner madrasserna och somnade framför en sprakig brasa när det redan börjat ljusna igen.

Inga ord om att nu vänder det, nu blir dagarna bara kortare. Varför tänka på mörkret är ljuset är som starkast?


Hoppas att ni alla har haft fina midsommaraftnar!

torsdag, juni 19, 2014

junidagar


Jag har gått in i stora sommarledigheten (och hämtar mig från stora sommarförkylningen), stickar lite slött på tunna koftan, myser i varma tröjan som höll mig gosig under Ransäter (ska bloggas med riktiga bilder framöver), går in nya vandrarkängor (wih!) och tillbringar otaliga timmar med att läsa och drömma om mil att vandra i framtiden...

Önskar er en fin midsommar!

torsdag, juni 12, 2014

turkosrosa

Väldigt väldigt glada sockar!
Bloggvärlden har fyllts till brädden med fina sockar på slutet, jag tror att Dödergöks trevliga sockutmaning har haft mer än ett finger med i det, och jag ville också delta lite för mig själv. Eller, jag ville helt enkelt sticka ett par sockar. Kanske den perfekta sommarstickningen? Liten, enkel och med svalt garn.


Jag köper nästan aldrig sockgarn och har använt upp det jag har tills bara snuttar finns kvar. Men jag hittade ett udda kallturkost bomullsgarn och tänkte att man kan ju alltid prova. Det gör att sockarna är lite stumma och kommer väl inte bli nåt favoritpar -men det kompenserar de genom sin färggladhet.

Garn: Namnlöst turkost bomullsgarn, rosa sockgarn hållet dubbelt
Stickor: 2½ tror jag


Mönster: Bara enklast möjliga improviserat uppifrån, hälen är en "vanlig" häl med hälflärp och upplockade maskor, men baksidan av hälen är stickad med förstärkning, man stickar varannan maska på rätan och sedan på avigan stickar man de maskor som inte blev stickade på rätan.

Förstärkningen är egentligen inte till för att jag nöter just den delen av sockan särskilt hårt utan för att det gör passformen bättre så att sockarna inte halkar ned på mig.

måndag, juni 09, 2014

ransäter

Dimma över skogklädda berg bortom Klarälven. Den rostiga bron som förbinder skog med skog ligger ensligt tom, fortfarande insvept i den skingrande nattskymningen. Utspridda moln färgas rosa av gryningssolen och bakom morgonfåglarna vilar den stora tystnaden och världens samlade stillhet. Huden pirrar av älvvattnets kyla och värmen från alla timmars dans på blanka trägolv. Musklerna värker medan själen sjunger. Jag andas djupt och sparar allt, koncentrerat i ett ögonblick klockan fyra när solen redan har gått upp över Värmlands djupa skogar.

Hundra sommardagar får vi, hundra dagar av ett år.
Dessa var några av de vackraste.